Månadens Bon Mot

Varje månad publicerar vi satirisk, livgivande eller på annat sätt reflekterande illustration och text

  

Dans kring Majstången

  

Vår juni månads Bon Mot anknyter till en av årets traditionella höjdpunkter/högtider: Midsommar; årets solzenit, som ska infalla mellan den 20:e och 22:a juni, men som i nutidens utilistiska anda efter år 2003 infaller anpassad till närmaste helg efter dessa datum och som är beroende av hur skottdagen ställer till det hela. På 1700-talet blev det efter kalender-reformen 1753 stadfäst att midsommarsolståndet skulle ligga vid Johannesnatten, som då kom att infalla den 24:e juni (anpassat till Kristi födelse den 24:e december).


Vi har i tidigare juni månads Bon Mots visat olika midsommarscener. Elias MartinsMidsommar på Ladugårds järdet 1785” visar med största sannolikhet en oboespelare bland de spelande eftersom oboister var vanligast förekommande i 1700-talets militärmusik. Erik DahlbergsDans i Hammarskog” från andra hälften av 1600-talet visar en ensam stråkmusiker, möjligtvis en nyckelharpspelare.


Bilder från det andra av våra ”tre sekler” finns det gott om hos Pehr Hilleström som i sina folklivsmålningar ofta visar ett sammanhang där musiken är umgängets sammanbindande faktor. Då är det nästan alltid en fiolspelare som står för det musikaliska ljudet i bilden.


Pehr Hörberg spelade själv fiol, byggde fioler och komponerade polskor som överlevt i muntlig tradition till idag. Till en av dessa polskor (dock inte denna nyinspelade Pigopolska) följer en anekdot traderad, som avslöjar vår Hörbergs intensiva musikaliska sida. Lite bakgrundsinformation: Hörberg hade vid slutet av sitt långa och innehållsrika liv skaffat sig en gård i Falla som låg en knapp modern svensk mil söder om Finspång (Finspong), där han ofta umgicks i familjen de Geer som drev bruket därstädes. Hörberg utförde en mängd målningar och dekorationer vid bruket samt medverkade också i utformningen av parken. Finspong gästades också ofta av Sergel.


Anekdoten berättar: ”Hörbergs fru Maria hade bett sin man att han på julafton skulle passa ett brödbak. För att fördriva den annars för honom ovana sysslolösa tiden plockade Hörberg fram sin fiol och glömde, helt absorberad av sitt spelande, att passa baket som blev vidbränt. Maria blev mycket ond när hon kom hem. Pehr tog då sin fiol under armen och vandrade från Falla till Finspong där han blev över julen”. Polskan i fråga kom till under vandringen. Den är tämligen märklig enär att i den finns gnatande och tjatande repriserade korta och envetna melodimotiv!


Polskan finns i serien "Svenska Låtar", samlade av Nils Andersson i volymen Småland, Öland och Blekinge. Musiken fanns i Hörbergfamiljen också representerad av hans yngre bror Bengt som blev orgelspelare i sin hemtrakt Wirestad.

 

Äldre Bon Mots


”Oljemålning på duk efter Pehr Hörberg utförd 1942 av fröken Stina Tirén”, Nordiska museet/Digitalt museum. Hörbergs original från 1785 bär spår av tidens tand varför kopian som är mycket välgjord lyfter fram målningen i sin forna lyster.

 

Obs! Klicka på målningen för att se den i sin helhet.

Pigopolska av Pehr Hörberg. Alf Hörberg, klarinett (kopia av ett instrument från 1780-talet) och Ulrika Westerberg, violin (Elias Carlander Stockholm 1780).

Analogt inspelad på Kristinehovs malmgård i Stockholm den 19 maj 2026 av Bernt Malmros.

 

Detta är så nära vi idag kan komma Pehr Hörberg, spelman, bonde och målare, genom att ljudsätta hans målning "Dans kring majstången" från 1785. Anmärkningsvärt här är att målningen visar två spelmän på fiol och klarinett tillsammans som spelar till en ringdans runt en lokal typ av "majstång".

 

Fiol var ju vanligt redan tidigt 1700-tal i folkmusikaliska sammanhang i Sverige, men att en klarinett så pass tidigt som 1785, bildmässigt bevisligen, har spelats är mycket intressant!

 

Klarinetten hade 1780 just börjat användas i hovkapellet vid stockholmsoperan med två nyanställda klarinettister Christian Traugott Schlick (1780-86) och August Heinrich Davidssohn (1780-1789). 1793 finner vi i orkestern den unge, senare legendariske klarinettisten Bernhard Henrik Crusell som tjänstgjorde i orkestern till 1834 och som blev vida berömd i Europa för sitt spel och sina kompositioner och som därigenom kom att starkt bidra till instrumentets fortsatta popularitet. 

"Stilleben med fiol och noter" 1769 av Pehr Hörberg. I skissbok, Konstakademien.